Det här inlägget är tänkt som en språngbräda för att du som vill odla egna grönsaker ska våga. Sist och slutligen är det inte så svårt och att misslyckas är inte farligt alls. Jag har jobbat med texten i en månad och det kan säkert märkas på stilen att jag skrivit i omgångar. Jag har delvis lämnat bort så-anvisningar som radavstånd och plantavstånd eftersom den infon hittas bak på fröpåsen och varierar ibland till och med mellan samma gröda men olika sorter.
Enligt gammalt ska man så på friland i maj. Du behöver alltså inte nu känna att det är för sent för att så bara för att jag redan petat ner så många frön. Tvärtom är det jag och många andra galningar som är tidiga och utmanar lite istället för att ha tålamod. Du kan vänta en månad ännu innan du sår på friland, men en del grönsaker kan sås lite tidigare än andra.
Det är precis det om vad som kan sås tidigt jag ska försöka reda ut i det här inlägget. Hoppas du hittar lite inspiration till att prova på något nytt!
För att göra det lite enklare kommer först en kort ordlista.
Friland = Trädgårdsland under bar himmel
Förkultivera = Så frön inomhus för att sedan plantera ut
Brukbar jord = Jorden har tinat och går att använda
Avhärda = Plantor som växt inomhus måste avhärdas för att vänja sig vid det kallare klimatet ute. Har du inget växthus börjar du med att lyfta ut plantorna (OBS! i skuggan!) med fiberduk under dagen för att successivt låta dem stå ute längre tider och med mindre skydd.
Frostrisk = I Österbotten infaller järnnätterna i mitten av juni, först efter det kan frostrisken räknas vara över.
Väldränerad = En jord där överflödsvattnet inte samlas utan istället rinner bort.
TOMAT:
– Så inomhus i februari.
– Tomater behöver lite varmare för att gro, ställ gärna på golvvärme och flytta sedan till ett lite svalare men LJUST ställe.
– För lite ljus och varm luft ger långa och rangliga plantor.
– Odla gärna i mjölkförpackningar. Vik upp sidorna och fyll på med jord vartefter plantan växer. Då bildas nya rötter längs stjälken.
– Ta bort ”tjuvar”, det vill säga sidogrenar som plantan gärna vill skicka ut från stjälken. De stjäl energi som behövs för att utveckla tomater.
– Ge näring!
VÄXTHUSGURKA:
– Så inte mer än cirka fyra veckor innan utplantering.
– Känslig för frost och för kall jord
– Bildar sidorankor som ska tas bort till gurkornas fördel.
– Har du inte odlingslådor i växthuset kan du odla i en hink på minst 10 liter.
– Vattnas mycket för att kunna utvecklas (gurkor består mest av vatten), men ha väldränerad jord så vatten inte samlas vid rötterna.
PAPRIKA/ CHILI:
– Sås inomhus i januari för att hinna utvecklas och ge skörd.
– Det finns sorter som passar både växthus och friland men är överlag en väldigt värmekrävande växt
PUMPA/ ZUCCHINI/ SQUASH /FRILANDSGURKA:
– Sommarsquash odlas oftast för direktkonsumtion, men hållbarheten är relativt bra ändå
– Vintersquash är samma sak som pumpa och kan lagras i rumstemperatur ett par månader
– Zucchini är samma sak som sommarsquash
– Förodlas men behöver inte sås alltför länge på förhand eftersom de växer i raketfart. 4 veckor räcker gott och väl.
– Planteras ut men måste skyddas från frost
– Sommarsquash/Zucchini beter sig olika beroende på väder. Ibland kommer det hur många frukter som helst på en säsong och ibland bara några.
– Vintersquash/Pumpa slingrar sig ofta långa vägar från sin urpsrungsplats och tar upp väldigt mycket utrymme.
– Sommarsquash slingrar sig inte men brer ut sig där den står. Räkna en kvadratmeter till förfogande för en planta.
– Frilandsgurka går att ha både till direktkonsumtion och för att göra inläggningar av
SPENAT:
– Klassas som en lättodlad och snabbväxande gröda.
– Sås direkt på friland.
– Blir bäst vid regelbunden bevattning.
– Skördas från att det är små söta babyleaf.
– Så i omgångar från det att jorden går att bruka och fram till midsommar ungefär. När sommarvärmen kommer blir det helt enkelt inte bra (en typisk kall, finsk sommar går det att så hela säsongen). I slutet av sommaren går det att så en omgång till.
MOROT:
– Så direkt på friland när jorden är brukbar
– Dra upp en fåra i jorden och sätt fröna i den. Täck genom att dra över lite jord från sidan av fåran
– Så glest, cirka 1 cm mellanrum, då har du ändå material att gallra bort och använda.
– Gallringsskörda när morötterna växt till sig och börjar söka sig mot varandra (ät det du gallrar)
– Sommarmorötter odlas främst för direktkonsumtion under sommaren. Vintermorötter skördas sent på hösten för att lagras över vintern.
SALLAT:
– Så direkt på friland när jorden går att bruka
– Eller förkultivera inomhus för att ha små plantor att plantera ut när frostrisken är över. Obs! Kom ihåg att avhärda!
– Dra upp en fåra att så i och täck fröna med jord.
– Plocksallat går att så lite tätare än huvudsallat som behöver utrymme att bre ut sig på.
– Så i omgångar under hela säsongen för att alltid ha sallat att skörda
– Sallat behöver mycket vatten för att inte bli besk
ÄRTER:
– Med ärter får du vara lite observant när det kommer till vilken sort du har. Sockerärter eller spritärter.
– Sockerärter är de som är tunna och som man äter hela med skida och allt. De kan du så redan tidigt på våren när jorden går att bruka.
– Spritärter är de som man spritar (tar ärterna ur skidan). De är lite känsligare och ska inte sås för tidigt (då kan de ruttna bort), vänta till maj ungefär.
– Är det höga ärter du sår kan det vara lönsamt att redan tidigt fundera ut hurudana stöd du ska ha när de växer. Sly som man sticker ner i kors/flätar (bildar ett rutmönster) är tillräckligt.
BÖNOR:
– Bönor (utom bondbönor) är känsliga för kall jord och frost. Jorden behöver vara 15 grader då du sår. Det är oftast juni som gäller.
– Blötlägg bönorna i vatten ett par timmar så spricker de lättare.
– Om du vill ha ett försprång går det bra att så bönorna inomhus eller i växthus och sedan avhärda dem innan de planteras ut.
-Se till att mellanrummet mellan plantorna blir tillräckligt stort så att det inte bara blir en enda stor grön massa där det är svårt att se bönorna sedan.
BONDBÖNOR:
-Till skillnad från andra bönor är bondbönorna ganska härdiga. Redan när jorden bara är 5 grader kan du så dem.
– Blötlägg bönorna ett par timmar till ett dygn innan sådd.
– Tänk på avståndet mellan plantorna.
– Om du inte vill fixa stöd åt bondbönorna kan du bara klippa av dem ca en halvmeter från marken. Bönorna i toppen blir sällan färdiga ändå, och så brukar bladlössen samlas i toppen och med dem en massa myror.
– Du känner av bönan inuti skidan när den är skördeklar.
– Bönorna tas ur skidan när den ska ätas.
RÄDISA:
– Så direkt på friland direkt det går att krafsa i jorden
– Sätt inte fröna för tätt, rädisorna ska kunna växa till sig.
– Rädisor växer ganska fort, en del sorter heter till och med ”fjorton dagar”, men normalt får du räkna med kanske 20.
– Vattna väldigt mycket! Om du inte vattnar så kommer rädisorna bli starka och peppriga.
MANGOLD:
-Mangold är en bladgrönsak som till först kan skördas som baby leaf och användas på samma sätt som spenat.
-När mangold växer blir stjälken grövre och kan då användas som till exempel kokt, stuvad, gratinerad eller i en coleslaw.
-Du kan så mangold på friland redan tidigt på våren och skörda hela sommaren och hösten.
-Är vintern mild kan den i bästa fall övervintra och ge små blad nästa vår.
DILL:
– Går att så tidigt på våren så snart jorden går att bruka
– Dra upp fåror i jorden och strössla frön ganska tätt
– När dillen växt sig 15-20 cm skördas en första omgång.
– Om du lämnar kvar ca 5 cm vid första skörden så kommer det att växa upp nytt en andra gång.
– Så ny dill för att ha kontinuerlig tillgång.
PERSILJA:
– Så tidigt på säsongen, persilja tar länge på sig att växa sig stor
– Klipp ner till 5 cm så växer det upp nytt
– Slätbladig persilja har mer smak än den krusbladiga (som odlas mer som dekoration än för konsumtion)
– Om vintern är mild kan det lyckas med övervintring på skyddat läge
RÖDBETA:
– Ur ett rödbetsfrö kommer det oftast fler plantor. Du kan (men inget måste) försiktigt sära på dem och plantera längre ifrån varandra så att de har chansen att utvecklas.
– Om du inte vill använda alla plantor som kommer ur ett frö kan du gallra när plantorna är ett par centimeter. Ät då upp småplantorna du gallrar bort.
– Så direkt på friland när jorden har torkat upp.
– Det går bra att driva upp plantor i pluggbrätte eller små krukor för att plantera ut vartefter.
– Rödbetor går att skörda från att de är golfbollsstora och framåt. Koka, gratinera, stek, ugnsrosta osv.
– Blasten är också ätbar. Exempelvis går den att använda i coleslaw, sallad eller att steka.
POTATIS:
– Allra enklast är det att köpa en påse ekologisk matpotatis i matbutiken och använda som sättpotatis.
– Vill du ha mer specifika sorter finns sättpotatis att köpa i trädgårdshandeln och nätbutiker.
– Traditionellt drar du upp en fåra i jorden och sätter ner potatisar med ca 30 cm mellanrum och täcker med jord.
– Du får ett försprång genom att sätta potatisarna på förgroddning ungefär 4 veckor innan du tänkt sätta ut dem. Då sätter du jord i en låda och potatisarna på jorden. Då kommer den att skicka rötterna neråt och grodden uppåt. Vid utplantering måste du hantera potatisen väldigt varsamt för att inte knäcka groddar och rötter.
-När blasten på potatisen växt 10-20 cm över jorden ska du kupa, det vill säga puffa upp jorden på blasten så att den får mer att växa i och också så att solen inte ska nå potatisen.
– Potatisen innehåller små halter av ämnen solanin och chakonin. När potatisen utsätts för solljus kommer halterna av de här giftiga ämnena att stiga. Undvik därför potatis som blivit grön från solen och kom ihåg att kupa ordentligt med jämna mellanrum.
-En potatis som förgroddas är färdig att skörda efter cirka 8 veckor. Sätter du den direkt på friland får du räkna med 2-4 veckor längre.
PALSTERNACKA:
– Palsternacka ska sås direkt på friland. Den är känslig och går inte så bra alls att driva upp i krukor.
– Använd färska frön för att vara säker på att det kommer gro.
– Så fler frön på samma ställe (tex 3 st) för att vara säker på att få åtminstone ett frö som gror.
– Palsternacka tar lång tid på sig att gro och växa till sig, men om många av fröna gror går det att skörda små rotfrukter runtom för att få en som växer sig stor.
– Det löns att ha en porös jord, palsternackor sitter fast bra där de är och ännu bättre i hårt packad jord.
– Det finns inget som är så gott som smörstekta palsternackor med lite salt på!
– Palsternacka kan stå kvar i jorden ända till våren och skördas då jorden tinar.
RUCCOLA:
– Det finns kanske inget som är så lätt att odla som ruccola. Det gäller bara att inte så för mycket så att man hinner använda allt.
– Sådden vattnas ordentligt så blir slutresultatet inte alltför starkt.
– Jordloppor gillar att knapra på ruccola. Så tidigt så kanske du hinner få din del innan jordlopporna kommer lite senare på våren.
BLOMKÅL/BROCCOLI/HUVUDKÅL/GRÖNKÅL:
– Kål behöver skyddas med fiberduk eller kålnät (direkt vid sådd) för att inte bli uppätna av kålfjärils- och -malens larver.
– För oss här lite längre norrut löns det att förodla broccoli och blomkålsplantor för att hinna få skörd.
– Om kålplantor inomhus växer sig långa kan du plantera ner den ända till första bladparet när du lägger i större kruka.
– När den första buketten (toppskottet) på broccoli och blomkål är skördeklar kan du skära bort det och låta plantan stå kvar. Då brukar det utvecklas sidoskott.
– All kål behöver ordentligt med näring för att utvecklas ordentligt.
– Kål tar väldigt mycket utrymme i trädgården men växer inte jättesnabbt, så du hinner odla spenat eller annat snabbväxande runtom.
– Kål är köldtåligt och kan stå kvar i jorden en bra stund på hösten. Grönkål kan stå kvar hela vintern.
– Grönkål kan skördas blad för blad nerifrån. Jag brukar sätta en del i frysen ganska tidigt på säsongen.
ROVA:
– Det finns flera olika rovor. Majrova och svedjerova bland annat.
– Rovor är faktiskt en av våra äldst odlade grödor och var tidigare viktig både för människan och djuren.
– Växer snabbt och behöver skördas ganska fort för att inte bli förväxt. Passar därför bäst att så i omgångar.
– Lättodlad kålväxt.
– Majrova är aningen sötare
– Äts som råkost eller används som andra rotsaker
KÅLRABBI:
– Lättodlad kålväxt som bildar sin rotklump ovanpå jorden.
– För att få snabb skörd kan du förodla inomhus, men det går utmärkt att så direkt på friland tidigt på våren.
– Kan ätas som råkost eller användas som andra rotsaker
KÅLROT:
– Lättodlad kålväxt som sås direkt på friland när jorden reder sig.
– Får växa till sig hela säsongen och skördas på hösten
– Kan förvaras svalt hela vintern
SELLERIKÅL (PAK CHOI och TATSOI):
– Mycket köldtåliga typer.
– Går ofta under asiatisk kål men heter också sellerikål
– Kan sås tidigt på våren, men ett försprång får man om plantorna drivs upp i förväg.
MAJS:
– Så majs inomhus och plantera ut på en varm plats.
– Lägg flera plantor nära varandra så får de dels stöd men också hjälper varandra att pollineras (majs vindpollineras)
– Låt bli att plantera om alltför många gånger, majs är känslig att hanteras men växer däremot snabbt och bör planteras ut direkt frostrisken är över
– Majs är redo att skördas när kolvens hår (på toppen) torkat. Kolvens topp ska också vara mer rundad än spetsig
KNÖLFÄNKÅL:
– Kan sås direkt på friland i slutet av maj eller mitten av juli. Kan också förodlas för utplantering.
– Vid förodling bör man vara försiktig med rötterna, om de skadas kan fänkålen gå tidigare i blom.
– Knölfänkål är känslig för kyla, kall jord och uttorkning.
– Skördas när knölen vid jorden utvecklats ordentligt
SVARTROT:
– Jag brukar så svartrot så tidigt som det bara går, men eftersom den tål köld och kan övervintra i jorden går det att så nästan när som helst.
– Jorden bör vara stenfri och lucker. Svartroten kan bli nästan hur lång som helst och blir svår att skörda om den delat sig om den råkat på en sten.
– När du skalar svartrot ska du lägga den direkt i en skål med kallt vatten så länge du skalar resten. Den blir nämligen svart om den ligger i rumstemperatur. Jättegod att steka i smör.
VITLÖK:
– Vitlök sätts vanligtvis sent på hösten.
-Det finns också sorter som sätts på våren.
– Sätt klyftorna en och en med ordentligt mellanrum så att de kan utvecklas väl.
– Vitlök behöver mycket näring för att bilda klyftor
– På våren och försommaren kan en del av blasten användas i matlagningen. Ta aldrig bort all blast från en vitlök.
– När blasten lägger sig och börjar vissna är vitlöken färdig att skörda (krafsa bort jorden och kolla för säkerhets skull)
– Efter skörd ska vitlöken torka. Häng upp den på ett torrt ställe så att luften kan cirkulera. Det tar ett par veckor.
– Om vitlöken får stå kvar i jorden bildas små vitlökar i toppen. De kallas bulbiller och kan sättas på hösten för att nästa höst vara lite större och sättas igen en gång innan de följande år är vitlökar.
LÖK:
– Lök odlas oftast från sättlök. Det går att så men tar längre tid på sig att utvecklas
– Sätt sättlöken med fem centimeters mellanrum och bara så djupt att toppen sticker upp.
– Jorden ska vara väldränerad för att inte lökarna ska ruttna
– Blasten går att använda i matlagning, men ta inte all blast från en lök utan istället lite av varje.
– När blasten lägger sig är löken skördeklar. Ta upp och låt torka på en torr plats, gärna hängande.
– Förvaras i rumstemperatur
PURJOLÖK:
– Så purjolök inomhus tidigt på säsongen för att den ska hinna utvecklas ordentligt.
– Använd en djup låda och bredså fröna. Ställ gärna svalt så blir purjolöksplantorna inte så långa. Planteras enskilt när de växt till sig.
– Planteras ut på våren och får stå kvar i jorden till hösten.
– Sommarpurjolök används under säsongen medan vinterpurjolök kan stå kvar hela hösten och vintern.