Man tror kanske att det inte finns så mycket att göra den här tiden på året, men jag tycker jag har händerna fulla hela tiden bara jag drar på mig min sköna stickatröja med hästar (som var lite väl stor åt mig då för 20+ år sedan när jag fick den) och går ut. Till exempel är det allra enklast att beskära hallonbuskarna nu innan de får blad. Då kan det däremot vara till ens fördel att inte ha stickad tröja och håret i en bulle på huvudet, hallonbuskar är taggiga typer!
Hallon får sina bär på fjolårsskotten, det innebär att de kvistar som växer upp i år ger bär först nästa år. Tredje året är kvistarna inte till någon större nytta så för att göra livet och hallonplockandet lättare är det bäst att beskära.
För att veta vilka kvistar som ska tas bort kan du titta på färgen och på om de är väldigt förgrenade. Den nyaste omgången kvistar är ofta bara ett spö (en kvist utan förgreningar), och det är den som kommer ge hallon i år. Färgmässigt brukar de gamla kvistarna (som tas bort) vara lite gråare till färgen.
Gamla kvistar kan också ha spår av fjolårets hallon, då vet du säkert hur de gamla kvistarna ser ut.
Här ser du tydligt skillnaden på de gråa gamla kvistarna och fjolårsskotten som är bruna och lite smalare.
När jag ändå är igång med hallonraderna gör jag färdigt den sista biten för att få två fullständiga rader bredvid varandra. Plantorna har jag grävt upp som pyttesmå skott förra året, haft i krukor och sedan planterat ner på sydsidan av uthuset. Nu har solen värmt på så ordentligt där att de är lätta att gräva upp och flytta. Lätta att plantera är de också, hallon överlag. Sätt rotklumpen på jorden och fyll på med material runtom. Det behöver inte ens vara jord runtom utan löv eller liknande duger lika bra.
Det här är alltså det vi väntar på nu!