Nu som då inser jag bristen i att vara den spontana trädgårdsmästaren. Speciellt odlingen skulle jag omstrukturera bara det inte skulle innebära en hutlös mängd tid och energi. Jag får göra det bästa av situationen istället.
Att vara spontan i trädgården och i stunden tro att det man gör är det aaallra bästa alternativet och helt säkert så som man för alltid vill ha det händer hela tiden... Sedan ändrar jag mig efter en tid, gräver upp och gör om. Då är det finfint att jobba med sommarblommor som inte har något emot att byta plats varje år.
Jag säger inte att perennerna står stadigt där de först planterades... de hoppar också runt lite vid behov. Så växer de därefter också -tills de hittar sin forever-plats och får rota ner sig ordentligt.
Ett gäng green wave-tulpaner som sattes ner förra hösten har gett mig huvudbry i år. De sattes ganska tätt i en av de bästa odlingslådorna och skulle plockas upp och ge utrymme åt annat på försommaren. Men de fick stå kvar när jag inte behövde utrymmet. Sedan fick de fortsätta stå kvar med en tanke om att de får växa upp på samma ställe nästa år...
...men så kom den här onsdagen när jag lite småförkyld bara skulle gå ut i solen och peta ner några tulpanlökar.
Då grävde jag upp alla green wave istället när jag kom på att de behöver mer space för att bilda sidolökar och fortsätta vara fantastiska i många år framöver.
Nu tror jag också att jag har hittat lösningen på hur man bäst omlott-odlar tulpaner med sommarblommor. Och det är genialiskt!! Jag säger bara: utrymmet mellan raderna med sommarblommor! Ni ska se att det är en game changer!