Redan i mellandagarna börjar jag känna vittringen av våren men först när året är slut och ett nytt år har inletts ger jag mig i kast med allt vad odling heter. Nyårsdagen är också den dagen när min man snällt (han har inget annat val när hans fru vägrar) klättrar ner i källaren under köket och skickar upp låda efter låda med mina övervintrade dahliaknölar.
Då vet jag att det verkligen är ett nytt år!
När lådorna står staplade i köket är det min tur att ta mig an dem. Då tar jag på mig pannlampan för att ordentligt kunna se i vilket skick dahliaknölarna är. Skalan för att veta om de är i skick gå från en fast potatis som du skulle kunna använda i köket till en som börjat skrumpna men som ändå skulle duga som sättpotatis. Så länge knölarna inte känns svampiga finns det hopp om blomsterfägring. Dåliga dahliaknölar tar jag bort ur lådorna och resten radar jag snyggt tillbaka. Förutom fastheten kollar jag efter mögel och avlägsnar det. I år hade jag bara några fjolårsstjälkar som börjat mögla i toppen och de var enkla att bara bryta bort.
Hur gör jag då för att övervintra mina dahliaknölar?
I vår källare är det kallt, men frostfritt (vi pratar strax över nollan) och ganska torrt. Så numera gör jag så att jag gräver upp dahliorna på hösten och bara skakar jordklumpen lite slarvigt innan jag sätter den att torka. Knölarna har alltså ganska mycket jord kvar runt sig när jag sedan lägger ner dem i källaren i stora plastlådor. Jorden bibehåller tillräckligt mycket fukt för att knölarna ska trivas och så skyddar den mot det allra kallaste i januari-februari.
Men alltid är det någon knöl som inte bundit jorden tillräckligt bra runt sig och blir ganska kal. Nytt för övervintringen 2022-2023 är att jag har några lådor med sågspån åt de stackars nakenknölarna (till skillnad till de med massa jord runt känns de nakna). Nu i halvlek när jag kontrollerade alla knölar såg också de i sågspån ut att må prima! Det får alltså också godkänt som övervintringsmetod i vår källare.
För fjärde året i rad övervintrar jag dahliaknölar i källaren. Svinnet var stort efter de två första vintrarna innan jag insåg hur jag måste förvara dem i min källare. Du kan fråga runt efter tips hur mycket som helst men det är först när du vågar testa och misslyckas som du säkert vet vad som fungerar för just dig! Statistiken här börjar se mycket bättre ut nu än vad den gjorde det första året. I höstas satte jag ner 66 dahliaknölar i källaren och nu i halvlek behövde jag bara slänga bort 7 stycken. Flera av dem tillhörde de frösådda 'red skin' som råkat lämna ovanpå sågspånet och helt enkelt bara torkat bort.